Snook

om mig och mitt snurriga liv med barn, ADHD, EDS, hjärtfel, ångest, crohns, psoriasis....

Bakslag

Kategori: ADHD, Allmänt

Det har varit tufft ända sen Emelina föddes. ingen form av egen tid alls.. 
Jag har gråtit och inte orkat, försökt på alla vis med familjeteamet och prata av mig.. 
För lite mer än ett år sen så tog jag modet till mig att erkänna att jag behöver hjälp, det är inte lätt att erkänna för sig själv att man inte orkar med sitt barn, man känner sig som en usel förälder. Kan tillägga att jag aldrig varit sjukskriven utan har jobbat heltid och senaste tiden 85 %, det vore en mardröm att bli sjukskriven, att spendera mer tid hemma.. 
det är inte kul att vara rädd för att vara hemma. Jobbet är min enda paus från vardagen..
Aja, jag tog mod till mig och sökte hjälp hos soc, nån form av avlastning, men jag fick avslag.. VARFÖR?? Dom ville att Emelina skulle vara färdigutredd på habiliteringen... dom lyssnade inte på mig att det inte går att utreda henne än, att hon är för liten, det kan dröja flera år och vissa misstankar han redas ut först när hon är 6-7 år!! Hon är 3,5 år nu, och det är ju nu jag behöver hjälpen, helst igår!
I samma veva sökte jag vårdbidrag men fick även avslag på det. Det blev en TUNG sommar utan semester!
Va för trött för att överklaga, det är tufft på egen hand.
Jag tog nytt tag i November 2017 med vårdbidraget, en lång process som blev klar i Februari 2018 och jag fick det beviljat! En lättnad....
Nytt tag om avlastning med hjälp från BHV som, lyckades få till ett SIP-möte för en månad sen där Förskolan, specialpedagogen, habilitering, läkare, soc och bhv var med, soc godtog då en ny anmälan som skulle påskyndas, det bokades in ett möte idag mellan mig och soc, hon talade då om att handläggningstiden är 4 månader....å herregud!! då blir sommaren jobbig igen, dessutom blir jag tvungen att ta semester 4 VECKOR! då förskolan stänger! Hade ju hoppats på att ha nån form av hjälp då denna semester kommer....men men....
 
 
Kom hem från mötet och på gården stod då en himla fin människa, Catharina, med en blomma till mig, hon hade läst min blogg och blivit berörd, mina glädjetårar kom, vilken himla underbar känsla hon gav mig! Att någon verkligen bryr sig om mig, och vilken tajming efter det tidigare beskedet.
 
 
Kommentera inlägget här: