Snook

Ja, det är bra tungt i mitt liv  just nu. 

Sattoch gick igenom telefonboken på mobilen för jag behövde prata av mig, men det resulterade i en ännu jobbigare situation då jag ju inte har en enda vän.... inte en enda att kunna ringa.. minns heller inte när någon ringde mig senast eller när någon tog initiativ till å umgås med mig.. Ja det ska vara tjejerna i bethel då som bjudit in.. men det är ju ingen som jag ringer eller som ringer mig.

Och situationen  med Emelina här på mitt samvete, hon är på förskolan och nattis jämt.. ganska ofta över ett dygn i sträck.. förr så övernattningar per vecka.. 

På ledig tid vill jag ju gärna hinna med utbildningar och kurser om emelina och hennes ev diagnoser med, men det resulterar i ännu mer dagistid.. även om jag behöver det för att ta hand om henne på bästa sätt. Imorgon  är jag ledig från jobb men har efter lång väntan fått komma med i en föräldrastöds-gfupp för att få stöd i hur det är att vara förälder till speciella barn. Men samvetet går emot mig då det skulle ge emelina ytterligare tid på förskolan... men det skulle bli ett bra å stöd för mig.. varför är det näara mitt barn som behöver ha det såhär?? Åhh jag vet inte hur jag ska kunna orka, jag är ju HELT slut.. det är ensamheten som tar kål på mig.. den blir bara jobbigare och jobbigare... äter upp mig inifrån. 

Har även fått nya arbetstider som jag inte orkar med, så vette 17 hur jag ska lösa mitt liv framöver .. den avlastning som jag har är endast 5 dygn/månad och de dygnen känner jag mig absolut ensammast i världen.. drömmen som kan rädda mig är att någon gång hitta någon att dela soffan med....

Hjärtat har börjat med sina frispel igen :( skit leder till skit bara... måste få detta att vända.